Julpyssel.

Jag ber om ursäkt för min frånvaro i bloggvärlden. Jag är trött.

Tufflan och jag gjorde ett besök på Panduro häromdagen för att införskaffa material till julpyssel. Det ska firas GOTH JUL i år. Och ska det firas GOTH JUL får man finna sig i att göra sitt julpynt själv, trots att det tydligen är inne med svarta julgranskulor i år. Nåväl, med famnen full av flörtkulor, svart färg, svarta paljetter, prismor, röda paljetter, penslar, lim och lite annat smått och gott stod vi i godan ro och väntade på vår tur i kassan när följande utspelade sig framför oss.

Mormor, med vagnen full av pysselproviant står och köar tillsammans med sin italienske svärson och mycket blonda lilla flickebarnbarn, iklädd guldkrona.

Mormor (till flickebarnbarnet): Åh, är du en fin prinsessa?
Flickebarnet (lite surt till mormor): Nej, jag är faktiskt prins!
Tove och Anneli (tittar på varandra och gör någon form av lite för uppenbar segergest): YES!
Mormor (vänder sig om, tittar på Tove och Anneli, ser allt annat än glad ut och säger sedan inget mer): ...

Underbara unge. Och Goth-pyntet blev fabbie.

Drottningmodern.

På plats i Kjula hos mamman. Nytt tillskott i familjen. En liten, svart och väldigt hårig sak. Kan ha potential att bli min nya stora kärlek, trots att han kissar på golvet. Vi får se, det är ju trots allt inte en beagle.

Trafficking. Igen.

TV4:as Kalla Fakta handlade idag om trafficking. Bästaste Gustav rotade i vad EU egentligen gör för att stoppa den här vidriga människohandeln. Det bästa EU-kommissionen kan komma på är "en internationell dag mot trafficking". Så att vi alla en dag om året kan stanna upp ett par minuter och... ja vaddå? Tänka lite på de stackars offren? Särskilda dagar i almanackan har man för kanelbullar, semlor och mor och far. Trafficking stoppar man på andra sätt. Lägg resurser på att sätta dit de som handlar med människor och se till att skapa en värld där unga tjejer inte behöver sälja sin kropp. Ska det vara så svårt?

Bostadskö.

Alla borde stå i bostadskö. Jag har ett tips till Göran och Anitra. Det räcker med ca 6 månader i bostadskö för att få en trea i Rinkeby. Billig hyra och bara en kvart med tuben in till stan. Kanske vore något? Så slipper de som måste stå i kö för att få en bostad lacka ur när ni får företräde.

Yngst.

Supercoola Agnes är Sveriges yngsta "kommunledande politiker". För ung för att kandidera i valet, men hon lyckades fylla 18 innan Bollebygd utsåg sin kommunstyrelse. Agnes har imponerat stort på mig förut och kommer säkert att göra det igen. Heja Agnes!

Händelserik dag.

1. Lyckades efter ett par om och men kravla mig upp ur sängen.

2. Bra möte med Emma från förbundsstyrelsen.

3. Stimmig lunch på temat positiv feedback och hundar. Är ambitiös ett positvit omdöme?

4. Lång tågresa med gott om tid att få undan lite jobb.

5. Träff med GU Katrineholm. De är jättemånga. Och jättesöta.

6. Öl med long lost kusin Emma som råkar bo i Katrineholm. Mer hundar och ett och annat karlkräk.

7. Mer tåg. Mer tåg. Och ett snabbt inlägg i bloggen. Kanske andas lite innan älskade
Stockholm åter finns under mina fossingar.

Om någon har hunnit kolla nyheterna idag får ni gärna uppdatera mig lite.

Paggan.

Nu har också Pagrotsky fattat att sossarna får stå i skamvrån för att de förlorade valet. Kolla DN här.

Egentligen är det inte så intressant (vem som helst kan väl räkna ut att det finns en viss skyll-dig-själv-faktor i att sossarna loosade). Mest vill jag ha en anledning till att kunna skryta om att jag faktiskt kändisspottade Paggan för ett par dagar sedan. Jag och Cissi hängde på mysiga Torget och vem vandrar in om inte Paggan i egen hög person. Han är jätteliten. I sällskap hade han en person av kvinnligt kön som kan misstänkas vara hans fru. Hon var ännu mindre. Jag kände mig jättestor.

Det där med trafficking.

Igår tänkte jag blogga om Billströms förslag om trafficking, men orkade inte riktigt. Idag tänkte jag blogga om samma sak men insåg att jag var försent ute och att många redan hade gjort det alldeles för bra. John säger precis det jag tänker, så jag är tyst och uppmanar dig att titta in hos honom istället.

Nepotism.

Snubblar över en repris av Uppdrag Granskning om nepotism på UD. UD utlyser inte tjänster eller vikariat som är tidsbegränsade till sex månader eller mindre. Det innebär ju såklart att man måste ha kontakter inom UD för att överhuvudtaget få vetskap om att dessa tjänster går att söka. De personer som Uppdrag Granskning pratade med på UD kan själva inte alls se problemet med detta. UD är inte så smarta alltid. Gruff.

Bok- och skivtips.

Under veckan som gått har jag lyckats sluka inte mindre än två böcker.

OK. Amen. av Nina Solomin handlar om hur Nina försöker närma sig det chassidisk samhället i New York. Mycket läsvärd, inte främst om man är lite nyfiken på hur väldans ortodoxa judar lever.

Den andra boken, Det bästa som kan hända en croissant av Pablo Tussets är också förhållandevis underhållande. Trots att huvudpersonen Pablo gör en smått kräkfärdig ungefär hela tiden är det faktiskt en sjukt spännande bok och när sista sidan var läst så gillade jag nog Pablo lite ändå. Lite.


Veckans iTunes-knarkande gav mig Wendy McNeills The wonder show. Smått fantastisk. Jag har tjatat om henne förut och kommer säkerligen att göra det igen.

Haha.

Anneli (lite uppgivet): Varför har du ett stort bröd?

Teresia (lite irriterat): Det är inte stort. Bara långt. Det förstår väl vem som helst!


Well. Roligare än så blir det inte. På mitt jobb.

Sjuk värld.

Läs. Det är så stora siffror så att man får svindel. Det är så att man skäms när man gnäller över att kranvattnet smakar lite konstigt ibland.

Hemlös?

Rasmus bloggar om hemlöshet i Malmö.

"849 personer. Så många är hemlösa i Malmö. Det är skrämmande många. Jag hittade uppgiften på Malmö stads hemsida.

Ökningen är 155 personer sedan förra året. 111 av dessa bor i Södra Innerstaden. Det finns många problem att lösa för den nya majoriteten i Malmö."

Jag vill inte vara den som är den, men hur kan man bo någonstans när man är hemlös? Den trappuppgång/parkbänk/härbärge där man slaggar oftast? Så länge de hemlösa bor någonstans där de fortfarande är hemlösa så är det skamligt Malmö. Gör något, för bövelen!

Inte illa.

Winnerbäck i DN idag, om varför han bojkottar TV4. Jag är ju lite såld på Idol. Men är inte alls förtjust i mobbingbiten under uttagningarna (såklart). Så mer sånt, merci.

Ed. Och Ellekari.

Det var fint igår. Ed var fin. Ellekari var ännu finare. De tillsammans var finast.

Ane Brun och Wendy McNeill.

Ane Brun och Wendy McNeill gör veckans/dagens/nuets låt. "Such a common bird" från Ane Bruns "Duets".

We want freedom for ourselves
but we can´t give it to each other
We want peace between nations
yet we battle with our lovers
we´re blinded by billboards
and trying to get ahead
choking on ambition
and the words left unsaid

Med dragspel och feeling och hela kittet.
Jag knarkar för övrigt iTunes. Det är nog inte så bra.

Jag är skeptisk, Jämtin.

Jag har länge haft ett gott öga till Carin Jämtin. För att vara sosse verkar hon rätt vettig. Men nu är jag lite besviken. När det kommer till politik ska man dela på uppdragen, och inte både sitta i riksdagen och jobba heltid i stadshuset. Oavsett orsak och oavsett om man planerar att göra det i två mandatperioder, två år eller två månader. Lite förtroende för sina partikamrater måste hon väl ändå ha. Fy på dig Jämtin!

Snökaos.

Nu är snökaoset här igen. Lika förvånande som förra året. Newsflash: Det snöar i Sverige. Varje år. Blev personligen inte så hårt drabbad. Var förutseende och tog ett tåg hem från Lund en timme tidigare än planerat, vilket ledde till att jag kom hem ungefär exakt då jag från början tänkt mig vara hemma. Bara en timmes försening med andra ord. Helt OK. Någonstans får man nog acceptera att det blir lite strul när snön attackerar och ta med det i tidsplaneringen.

Och inget mer spännande än snökasoset kan man läsa om i tidningarna. Tröttsamt. Men både John och Anders har bloggat schysst om klimatet. Läsvärt till tusen.

Ed.

Harcourt. Anna har lurat med mig på konsert på måndag. Springer alldeles för lite på konserter nu för tiden. En gång för länge sedan, under Blå's storhetstid i Eskilstuna, var det min näst största hobby. Strax efter att spela i band.

Jag såg Ed första gången på en Hultsfredsfestival. Jag har alltid varit lite småsvag för jazz och när jag lallade runt på området hörde jag plötsligt softa trumpeter och en ståbas. Jag lät ljudet leda mig rätt och där stod han, Ed. Ögonblicklig förälskelse. Det är något visst med dova trumpeter. Dova trumpetet och jag. Vi liksom klickar.

För sisådär en tre år sedan bestämde jag mig för att politik är viktigare än musik. Det var nog inte ett medvetet val, det mest blev. Under de senaste åren av "politik är viktigare än musik" har jag missat sjuka mängder grym musik som nu ska tas igen. Jag börjar med Ed's senaste två skivor som Anna så vänligt lånat ut (de dova trumpeterna finns kvar). Och sen blir det konsert. Ofta hoppas jag.

Musik är också viktigt.