Ibland måste man våga bli arg.

Ta en minut eller två och läs det här.

Det påminner mig om en valrörelsedebatt i Östersund, där jag tappade humöret på ett gäng småkillar i publiken som satt och gjorde sig lustiga över tjejer som jobbar i teknikbutiker (inte kan väl tjejer vara tekniska inte). Det debattinlägget inleddes också med "Nu håller du käften och lyssnar". Inledningen efterföljdes naturligtvis av en lång harang om varför den lilla killen hade fel och avslutades med ett "och fattar du inte det här är du inte mycket annat än jävligt patetisk".

Efteråt skämdes jag lite och undrade om jag inte hade överreagerat. Jag brukar inte bli arg på elever och jag brukar definitivt inte ställa mig upp och skrika under debatter, tycker liksom inte att det är så politik ska diskuteras. Men ibland måste man fan våga bli arg.

Våga bli arg på dagisfröken som förklarar för en gråtande liten tjej som blivit slagen av dagis(kill)kompis att "det bara är för att han tycker att du är söt". Våga bli arg på killen i tunnelbanan som hotar sin tjej på telefon. Våga bli arg på alla som sitter runt omkring och inte säger ett ljud. Och våga blir arg på den lilla killen som valt att tro att tjejer helt enkelt inte kan något om teknik.

Om vi inte blir jävligt förbannade snart kommer det att sluta illa, i älskade lilla jämställda Sverige. (Nu är jag arg igen, tack).