Nytt år. Igen.

Jag tänker inte lova något. Men det känns som att 2008 är lite lovande trots allt.

Häromdagen frågade en vän till tjockis vad jag förväntade mig av det kommande året. "Det vore skönt om inget omvävlande inträffade. Typ lite lugn och ro", svarade jag och insåg med detsamma att det lät lite trist. Det gör inget, det får låta lite trist för lugn och ro är nog vad jag behöver. Det har hänt så mycket spännande under året som varit att det nog räcker för större delen av 2008 också.

Jag fick säga tack och hej till Grön Ungdom under de mest fantastiska ovationer (tack, tack, tack). Jag har blivit sambo och skaffat sparkonto (vuxenpoängen trillar in). Jag har varit på bröllop när finaste vännerna sa ja till, det var fint. Jag har fått en bonusunge på halsen (även om hon än så länge är lite för liten för att hänga just kring min hals) och jag ska lära henne allt jag kan (!). Jag har fått en liten oväntad brorsdotter och flängt fram och åter till London lite mer än vad klimatsamvetet egentligen tillåter men det får vara okej, för den här gången. Jag lyckades ta mig till Roskilde, även om jag inte stannade så fasligt länge. Och jag fick följa med till Jämtland och andas frisk luft bland de snällaste människorna man kan tänka sig. Jag börjar också lära mig att ha ledigt och snart, snart, snart trillar förhoppningsvis de där första universitetspoängen in.

Mamman får hålla sig på benen nästa år och inte ägna sig åt hjärtinfarkter och dylikt. Och jag hoppas att jag och tjockis kan få lite tid att i lugn och ro ösa lite kärlek över varandra. Det har inte riktigt varit ett år där det fått plats så mycket kärlek i lugn och ro. Förhoppningsvis blir det lite bättre under 2008. Ja!

Well, välkommen nya året, du är som vanligt efterlängtad. Det ska bli intressant att lära känna dig.