Sambofällan.

Ännu ett dilemma i jämställdhetens tecken.

Först: to state the obvious. När man blir sambo (om man råkar vara pojke och flicka) trillar man väldigt lätt in i gamla hederliga könsroller. Igår hörde jag till exempel mig själv säga "Älskling, kan inte du sätta upp hyllorna så kan jag baka kanelbullar eller något?".

Fick genast bannor av de tre män (varav endast en kallas älskling) som befann sig i mitt sällskap, vilket ju i och för sig talar för att saker och ting går åt rätt håll.

Hur som helst, hur gör man? För ärligt talat så hatar jag att borra i väggar. Jag tycker att det är otäckt, tråkigt och låter illa. Dessutom är det smått oåterkalleligt om man borrar fel. Och då står man där med en hel vägg med ett trasigt hål på fel ställe. Jag kan tänka mig att måla hyllplan, skruva krokar, kladda på väggar, klippa gräsmattor, ja till och med mecka med bilar, men att borra i väggar (och dammsuga, men det är ett helt annat dilemma) är verkligen inte kul alls. Så råkar man då ha en karl som tycks vara relativt road av att göra hål i väggar med otäck maskin. Kan han då bara inte få göra det, så jag slipper?

Som en liten bonus kan jag avslöja att min första insats på jobbet idag var att spika upp en mycket fin döskallekrok på väggen att hänga jackan på, så tummen sitter inte helt mitt i handen så det så.