Eskilstuna.

Eskilstuna är en rackarns bra stad, åtminstone i miljöpartistiska mått mätt. Det finns minst tre anledningar till det.

1. Grön Ungdoms förträfflige förbundssekreterare, Anneli, är född och uppvuxen i Eskilstuna.

2. Miljöpartiets bästigaste språkrör, Maria, är gammal Eskilstunabo.

3. Nu är dessutom mr sammankallande i Miljöpartiets partistyrelse från Eskilstuna, tack vare Magnus Johansson. Eller ja, kanske snarare tack vare partistyrelsen som på sitt möte i helgen utsåg Magnus till ny sammankallande. Han är dessutom den enda av oss som mig veterligen bor kvar.

Säga vad man vill om Eskilstuna (inte så kul), men producera miljöpartister kan hon minsann.

Baka kakor.

En gång i tiden var jag en sån där pysslig person. En som vägrade käka halvfabrikat och som alltid hade något smaskigt, relativt nybakat hemma att bjuda på om någon skulle råka titta förbi. Nu är"råka titta förbi" något som inte händer så ofta i Stockholm, och halvfabrikaten har nästlat sig in i mitt aningens stressiga liv. Jag saknar att laga mat och jag saknar att baka kakor! Tokmycket...

Snart ska jag vara lite ledig å då jäklar ska det bakas. Inspiration hämtas med fördel här. Säg till om du vill titta förbi.

Grön budget.

Kolla in den gröna budgeten här. Inte illa, inte illa.

Stora kossor.

Jag gillar jordbruksministern Eskil Erlandssons förslag om att man ska kunna se vilken ras kossan man tänker käka är. Både ur ett konsumentsmaktsperspektiv och ett djurrättsperspektiv. Människor tänker alldeles lite på att innehållet i förpackningarna i köttdisken på ICA en gång har varit en del av en Highland Cattle, en Aberdeen Angus eller en Svensk Röd.

Knark.

Jag har kommit på varför jag är så skeptisk till knark. Eller ja, det finns en massa anledningar till att jag är skeptisk mot knark, liksom det finns en massa anledningar till att jag är skeptisk mot alkohol. Snarast har jag kommit på varför jag är något mer skeptisk mot knark än mot alkohol. När människor dricker alkohol händer det ibland att de (inklusive jag själv) blir lite salonsberusade. Det är ganska trevligt. Jag har dock aldrig träffat någon som tagit knark och blivit lite "salongshög". Det händer liksom inte riktigt. Typ.

Idolkväll hos anli.

Jag kan nästan lova att Markus vinner Idol2006. Allt annat vore typ katastrof. (Fast idag hejar jag lite på Cissi och Linda också). Men vad har hänt med Kishti? Hon skäller så. Hallelujah.

Klarade mig hem.

Men snart blåser nog Rinkeby bort är jag rädd. Isch.
Minns inte alls att vädret var så här när jag var liten.
Tur att det är Idol på TV ikväll så att man slipper gå ut.

Storm och hej

Nu bär det av till drottningmodern för ett par dagars mys. Inget internet och coola syskonbarn som man kan leka med (trots att de börjar bli så stora, så stora). Med tanke på stormen kanske en inte lyckas ta sig hem imorgon som planerat, så bloggen får nanna ett par dagar. Har ju hänt förr så att säga... Hoppas jag (eller ni) inte blåser bort.

Läs...

... det här. Och skäms om du röstade på alliansen i valet. Vilket jag iofs inte tror att så många läsare av min lilla blogg gör. Men ändå. Om ifall att. Skäms!

Premiär.

I helgen var det. För första gången i mitt liv laddade jag ner musik från iTunes. Den första skivan, I am Kloots "Gods and Monsters" var något utav en besvikelse. Deras första album "Natural History" är en av de bästa skivor som gjorts någonsin, eller åtminstone en av de bästa som jag någonsin lyssnat på. Inser att det kanske inte är riktigt samma sak. Hur som helst, är ni nyfikna på Kloot (vilket ni borde vara) är det "Natural History" som gäller.

Den andra nedladdningen bestod av Gemma Hayes. En ung dam som jag råkade höra en låt av för ett par år sedan, blev riktigt nyfiken men gjorde inte riktigt något av det då. Nu laddade jag ner "Happy Sad" som var en helt okej låt och EP:n "Work to calm", som väl också var rätt okej. Men inte så mycket mer än så.

Hela kalaset, 19 låtar totalt, gick på 144 kronor. Nästa gång ska jag ladda ner bättre musik.

Biomys

Jag och Anna, min trogne vapendragare i Lund, spenderade regning tisdagskväll på bio. Överaskande bra film, Kajmanen eller Il Caimano som den heter på italienska. Filmen handlar om en stackars avdankad B-filmsproducent som inte producerat någonting överhuvudtaget de senaste tio åren. Annat än godnattsagor som han roar sina två barn med innan han varje kväll lämnar sin familj för ännu en natts sömn i sin studio. Hans fru, tillika den stora stjärnan i de B-filmer han en gång producerat, är naturligtvis redigt trött på honom vilket har lett till en separation bakom barnens rygg. Allt ser rätt mörkt ut för stackars Bruno, vändningen (en av många under filmens gång) kommer när han får ett filmmanus av en ung kvinna (som såklart också bär på hemligheter). Tyvärr läser han inte manuset så noga innan han lovar att ta sig an det. Plötsligt står han med en okänd regissör och ska göra en film om Berlusconi, som är långt ifrån en hyllning.

Filmen är en hit. Inte bara för det underbara italienska språket som kan göra vilken film som helst lite roligare än vad den egentligen är. Karaktärerna är helt otroliga och tittar man lite längre än till huvudrollen Bruno kan man hitta en hel del guldkorn. Sonen Andrea som upprepade gånger tvingar alla att leta efter "en platt gul" legobit, i hans stora legosamling, fullkomligt besatt av något som måste byggas klart. Skådespelaren, påtänkt som Berlusconi, med sina perversa böjelser som han inte gör mycket för att dölja. Den stackars kontoristen på studion som gör allt hon kan för att hålla ställningarna när Bruno själv inte riktigt lyckas hålla humöret uppe. För att inte tala om Berlusconi själv som dyker upp på arkivbilder lite här och var. Det som är det absolut bästa med den här filmen är den känslomässiga berg- och dalbana som den tar mig med på. De tvära kasten, där man ena sekunden fylls av hopp, för att nästa inse att allt är förlorat, för att ännu ett par scener senare vara helt övertygad om att allt kommer att lösa sig. Inte en enda scen är förutsägbar, inför varje replikskifte undrar man hur det kommer att sluta. Lägg en hinna av italiensk, lite pinsam humor över det hela samt en rejäl dos bitsk politik och du har den perfekta underhållningen en regnig oktoberkväll. Och jag som inte ens är ett stort fan av bio beordrar dig genast att springa iväg och köpa en biljett. Det här får man bara inte missa. Och glöm inte trevligt sällskap, för all del.

Det här är jag.

Du är mycket intresserad av, vad som pågår i din omgivning. Du gillar att prata med andra (nästan oberoende om vad det handlar om) och att vara med, där "det sker".

Du gillar att ha struktur och ordning i ditt liv. Du använder troligtvis din kalender flitigt för att hålla koll på de saker du skall komma ihåg. Du fattar snabbt beslut – även när det gäller din värdering av andra människor. Därför kan din omgivning uppfatta dig som lite dominant emellanåt.

Du är detaljorienterad och sannolikt en praktisk person, som är intresserad av att ta reda på HUR saker fungerar. Du är resultatinriktad och vill helst göra saker på det sätt du är van att göra dem på.

Du tänker logisk och värdesätter problemlösning där du får använda huvudet. Du är en ärlig och renhjärtad person, som bedömer andra människor utifrån samma värderingar som du bedömer dig själv.

Åtminstone enligt det här testet.

Socialstyrelsen.

Under det tidigare nämnda supertrevliga kalaset fastnade jag i en diskussion med Helene och Victor. Nog för att jag alltid varit lite skeptiskt inställd mot socialstyrelsen, men efter att jag fått reda på detta är jag nära bristningsgränsen. Ack och ve!

"Socialnämnden är skyldig att utreda och om möjligt fastställa vem som är far för de barn som har hemvist i Sverige och vars föräldrar inte är gifta med varandra."

Är det någon annan än jag (och Helene och Victor) som hör hur illa det låter? Om jag är gift är det alltså helt självklart vem som är far till mitt barn, men om jag skulle skaffa barn utan ring på fingret är det upp till socialstyrelsen att utreda och om möjligt fastställa vem jag har nuppat med.

Fick dessutom höra en skräckhistoria på temat under kvällen där en stackars man som, inte ont anande, knallat upp till socialstyrelsen för att skriva under det lilla pappret där han tar på sig faderskapet ställs inför ett par frågor. Bland annat frågar den käre socialstyrelsetanten/farbrorn när mamman till barnet hade mens senast. Eftersom hon precis fött barn var det ju ett tag sen och den stackars mannens minne sviktar en aning varpå tvivel genast uppkommer. Kan denna man verkligen vara pappan till barnet? Shit, jag håller ju inte ens reda på när jag själv ska ha/har haft mens. Hur ska jag kunna begära att någon annan ska göra det? Nä, bäst man gifter sig.

Oerhört upprörd är jag.

Nästan perfekt.

Nu ska här inte tyckas utan bara berättas. Om hur bra livet är ibland. I punktform. Och mer personligt än så här blir det inte.

• Fin helg.

• Inget jobb (kollade knappt mejlen).

• Supertrevligt kalas med mängder av människor som man liksom inte kan tycka illa om. Somliga jag inte träffat förr, andra som jag träffar alldeles för sällan och så några som jag liksom vill krypa lite mer under huden på.

• Lite tid med gitarren (oh, hon har saknat mig minsann).

• Mysiga promenader och mat som man lagar (inte värmer) och äter med någon man tycker om.
  

• Fina flickor som jag dyrkar. Ni vet sådana som man aldrig skulle sluta tycka om oavsett vilka dumheter de kan tänkas hitta på. Nästan som familj.

• Någon som jag ibland saknar ringde, kanske bara för att säga hej.

Och nej. Det är inte perfekt, långt ifrån. Men någonstans måste man väl kanske landa i att det är rätt bra ändå. Och rätt bra är fan inte illa. Så det så.

Messing som partiledare?

Verkar inte vara helt otänkbart, åtminstone inte enligt henne själv. Jag tror att det skulle kunna bli en hit, när nu Margot inte verkar brinna för uppgiften. Rasmus håller koll på oddsen, och det ser ut som att man skulle kunna tjäna en liten hacka på Ulrika. Men spel och dobbel är inte riktigt min melodi, så jag håller istället tummarna för att sossarna lyckas vaska fram en stark och ödmjuk kvinna som kan bidra till att stjälpa istället för att hjälpa borgarna i nästa valrörelse. Till exempel Ulrika Messing.

Boktips

I flera veckor nu har jag försökt läsa ut boken som under lång tid följt med mig vart jag än går. Det är nämligen en alldeles jättebra bok. Så där bra så att jag inte riktigt har lust att läsa ut den. Jag har tänkt att jag ska tipsa om den så fort den är färdigläst, men jag har insett att jag kommer att suga på karamellen ett par veckor till, så jag måste nog tipsa fast jag har en bit kvar. Vem vet, kanske hinner ni i kapp så kan vi ha bokcirkelsdiskussion sen. Anna har redan hunnit både ikapp och förbi. Eller bara först, jag vet inte.

Hur som helst, boken har inte bara det snyggaste omslaget utan är även riktigt grym. Och tjock, så den räcker toklänge. Kavalier & Clays fantastiska äventyr av Michael Chabon handlar om superhjältar. Både tecknade och verkliga sådana. Tider för andra världskriget, platsen är New York (fast Prag en stund i början). Judiske Joe flyr (på ett ytterst innovativt sätt) till sin kusin Sam och tillsammans skapar de seriefiguren Befriaren som blir en toksuccé. Politik, spänning, realtioner och överraskningar både lite här och där. Läs. Nu.

Appropå Idol

Sitter här och tittar på veckans idolfinal. Och tre av mina favoriter (Cissi, Johan och Snäckan) hänger löst. Det är skandal.
Den som sjunger bäst är inte alltid bäst. Så är det bara.

Och så fick ni som råkat missa det veta att jag är en idolnörd. Way. :-) (Gillar ni mig ändå?)

Heja Ulf!

En av mina favoritmiljöpartister i riksdagen gör en lysande start på mandatperioden och KU-anmäler Carl Bildt. Mer om det kan ni läsa här, här och här. Det ser onekligen inte så snyggt ut för Calle. Heja Ulf säger jag.

Finaste Anders.

Anders har lagt till mig i sin RSS-feed-lista. Så nu måste jag blogga massor. Till exempel så här dags en fredagkväll.
(Jag är bara lite stolt).

Tidstjyven...

... den senaste tiden har till mångt och mycket varit LSUs valberedning, där jag har en av de hedervärda platserna. Mycket tid har gått åt till att komma fram till det perfekta förslaget på ny styrelse. Och här är det:

Valberedningens förslag
Ordförande Cecilia Engström, Grön ungdom (nyval)

Vice ordförande
Adam Axelsson, CISV (omval)
Jonas Naddebo, Centerpartiets ungdomsförbund (nyval)

Ledamöter
Tobias Bladini, Unga forskare (nyval)
Karin Carlesten, SAIA – Utrikespolitiska föreningarna i Sverige (nyval)
Fredrik Engström, Ung Media Sverige (omval)
Hanna Hallin, Röda Korsets Ungdomsförbund (omval)
Sara Haraldsson, Sveriges Elevråd – SVEA (nyval)
Homa Heydauran, Internationella Arbetslag (nyval)
Magnus Leivik, SACO Studentråd (omval)
Nina Svensson, Ungdomens nykterhetsförbund (omval)

Mycket nöjd över det arbete jag, Eva och Patrik lagt ner är jag.

PS. LSU är en paraplyorganisation för Sveriges ungdomsorganisationer, för dig som inte visste det.

Kaos i kök...

... var det på jobbet i dag. Gröna Studenter i Lund hade möte och de var så många att det knappt gick att ta sig in i köket. Det var superkul att se så många där, även om det var problemaiskt att ta sig in med disken. :-)

Den där regeringen...

- Det har varit en intensiv valrörelse, jag hade behov av vila och sömn, säger Tobias Billström.

Jasså det säger han. Tänk om man kunde sjukskriva sig varje gång det blir lite tufft på jobbet och man har behov av vila och sömn... Hoppas han har ett läkarintyg. Och har han det skulle jag gärna ha namnet på läkaren, han verkar schysst. Och jag är också rätt sliten.

Och så får brudarna gå, men gubbarna stannar. Tvi vale.

Stackars Reinfeldt.

Två ministrar borta redan efter två veckor. Kan inte vara kul att heta Reinfeldt. Eller Borelius. Eller Chiló. Men Billström då? Han hade ju inte heller betalt TV-avgiften...

Gjorde veckans nutidstest på dn.se och kunde konstatera att jag inte riktigt hade koll på hur mycket man egentligen betalar i TV-avgift. Har du?

Hittade mig själv...

... på bild hos John. Inte en helt smickrande bild, och jag undrar vad Bäbis tittar på egentligen? Hur som helst är Johns blogg grym, titta in vettja.

Budgeten...

... kräver ju såklart också sin kommentar.

Isch.

Högre egenfinansiering av a-kassan och slopad avdragsrätt för fackavgifter. Det förhöjda grundavdraget för glesbygdsbor ska avskaffas. Bort med gratis inträde på statliga muséer. En rad prylar som slår hårt mot de som redan har det sämst.

Djurskyddsmyndigheten ska väck. Nog för att jag inte alltid tyckt att myndigheten kommit med de allra mest genomtänkta förslagen, men ändå. Djurskyddmyndigheten behövs!

Högkostandsskydd i tandvården är ju i alla fall bra. Typ. Vi får väl se hur det blir med den saken.

Och tåget är över en timme försenat idag igen. Skitliv.

Mjölk

Kul att efterfrågan är stor på ekomjölk. Mindre kul att utbudet inte räcker för alla de som vill ha. Och trist att Arla väljer att helt sluta sälja röd ekomjölk. Risken är ju stor att de som föredrar röd mjölk föredrar den så mycket att de inte kan tänka sig att byta till grön.

Personligen tycker jag inte att mjölk är en hit, men ett par droppar grön ekomjölk i kaffet är aldrig fel. Sån tur jag har.

Och så hade ju Anna utmanat mig igen...

Det hade jag nästan glömt. :-) Svåra frågor och inte så många svar, sorry Anna.

Vad lyssnar du på för sorts musik?
Jazz, äldre män och rockiga brudar. Typ.

Vad heter favoritartisten/artisterna?
Ani DiFranco. Såklart.

Låt som gör dig glad:
I want you to want me - Cheap Trick och Allright med Lost Patrol feat. Lisa Miskovsky. Jag vet, lite sjukt.

Bästa låten:
Det finns inte en bra låt. Det finns massor.

Sämsta låten:
Boten Anna. Jag avskyr den.

Bästa partyhiten:
Åh. Det beror ju på vem man kalasar med såklart.

I min mp3:
Till exempel Ani DiFranco, Tom Waits, David and The Citizens, Rigmor Gustafsson, Madeleine Peyroux, Elliott Smith, Leonard Cohen, Ane Brun, Anna Ternheim, Tegan & Sara, Tracy Chapman, Babybird, Thåström, Joan Jett, Monica Zetterlund och Robyn.

Förbundsstyrelsemöte...

... hela helgen. Man blir trött.

Turbulens i politiken. Många brudar som klantat till det. Är det så att brudarna klantar sig oftare eller är det kanske så att det uppmärksammas mycket mer när det väl händer? Oavsett så ska man inte kalla folk för "jävla svartskalle" och man ska betala tv-avgiften. Så det så. Manliga politiker som gör bort sig ska dessutom bli lika hårt granskade och lika uthängda i media som kvinnliga politiker. Känns inte som att vi är riktigt där än... Gruff.

Äntligen utmanad!

Sitter hemma med en magkatarr som inte är av denna värld (stackars mig) och har äntligen blivit bloggutmanad. Tack Anna. Kluriga frågor som kräver tankeverksamhet var det minsann också...

1) Politisk ideologi du förespråkar?
Den däringa gröna ideologin är den som ligger mig varmt om hjärtat (surprise!). Modernt hopkok av ansvar för kommande generationer, solidaritet till de som är utsatta och frihet för individen. Värsta grejen.

2) Politisk ideologi du föraktar mest?
Tja. Det mesta som hittades på innan 1900-talet känns väl rätt förlegat, men värst är förstås nationalsocialism och annat som gör skillnad på folk och folk.

3) Materialist eller idealist?
Oj. Hmm. Måste man välja? :-) Jag tycker om fina saker, och det händer att jag öppnar plånboken utan att tänka efter när jag känner mig lite hängig. Men det är såklart viktigt att försöka leva som man lär.

4) Plikt- eller konsekvensetik i politiken?
Måste jag välja är det väl konsekvensetik som gäller. Det viktiga är egentligen de resultat man strävar efter. Men jag kan ändå inte påstå att ändamålen helgar medlen alltid. kanske inte ens så ofta. Men det är viktigare att saker får "rätt" konsekvenser än att man till varje pris gör saker på ett "korrekt sätt". (Anna svarade så bra så jag stal rakt av :-))

5) Politiskt uppvaknande?
När jag var 7 år gammal skulle jag rädda världen (eller bli polissångerska, vad en sådan nu gör). Engagemanget har alltid funnits där, elevråd och jämställdhets- och miljögrupper. Jag har alltid haft en vilja att vara med att påverka. Men partipolitik blev det inte förrän för 5-6 år sedan.

6) Politisk detour?
I skolvalet i sexan röstade jag på Ny Demokrati för att min pappas arbetskamrat var kusin till Ian Wachtmeister. Inte världens bästa val till världens sämsta anledning.

7) Enskild person som påverkat dig politiskt?
Nej. De är rätt många. Ingen nämnd, ingen glömd.

8) Bok som påverkat dig mest politiskt?
Oj, det var svårt. 1984 och Animal Farm kanske. Om vi pratar skönlitteratur.

9) Största bristen i den politiska ideologi du förespråkar?
Tja. Det som är svårast med grön ideologi, men som knappast kan ses som den största bristen i den gröna ideologin, utan snarare i det politiska systemet är att man inte kan placera den gröna ideologin i höger/vänster-skalan. Eftersom människor i allmänhet är så väldigt vana vid att alltid diskutera politik ur ett höger/vänster-perspektiv är det svårt att få människor att få en helhetskänsla kring den görna ideologin.

10) Viktigaste enskilda politiska frågan?
Rädda planeten antar jag. Det är inte så stor mening med att göra några andra förändringar om vi driver moder jord mod hennes död.